Ordning och reda i kommunens relationer med föreningslivet

Hur ska en kommun förhålla sig till föreningslivet för att skapa långsiktiga och goda förutsättningar? Hur undviker en kommun att skapa orättvisor och att verka i juridiska gråzoner eller till och med bryta mot lagen? Vad kan man som kommun vinna på att komma överens om ett gemensamt förhållningssätt till föreningslivet?

Föreningslivet i Sverige är unikt med sin höga anslutningsgrad och sin demokratiska uppbyggnad och står för viktiga värden i samhällsbygget. Många aktörer inom föreningslivet är beroende av resurser från kommunen. De flesta kommuner funderar någon gång på hur samspelet med föreningslivet kan utvecklas.

En mångfald av lösningar som inte hänger ihop
Vår erfarenhet är att kommunerna ofta har en mångfald av lösningar, för att stödja föreningslivet, men aktualitet och funktionalitet varierar vilket i sin tur kan ge ojämlika förutsättningarna för föreningars tillgång till resurser. Lösningarna har ofta varit lösningsorienterade och byggt på goda intentioner.

Exempel är enskilda nyttjanderättsavtal, särskilda stödformer inom ramen för kontantstödet, brukarsamverkansavtal, idéburna-offentliga-partnerskap, föreningsavtal, upplåtelseavtal för lokaler för kansli och omklädningsrum, muntliga överenskommelser med mera.

Det finns mycket att vinna på ett genomtänkt förhållningssätt
Vår bedömning är att kommunen har mycket att vinna på ett genomtänkt förhållningssätt till föreningslivet. Exempelvis kan kvaliteten ökas samtidigt som kostnaderna för lokaler och anläggningar sänks. Risken för att kommunen hamnar i situationer som innebär att kommunen verkar i juridiska gråzoner kan reduceras, och förutsättningarna för en ömsesidigt god dialog mellan kommunen och föreningslivet förstärks.

Det behöver inte vara svårt. Vår erfarenhet är att det handlar om att:

  •  förstå sin roll
  •  ha genomtänkta principer
  • handfast implementeringar som harmonierar med kommunens övriga utvecklingsinriktning.

Var klar över vilken roll kommunen har i relationen till föreningslivet
En framgångsfaktor är att kommunen har en god förståelse för de olika roller kommunen har i relation till föreningslivet. Kommunens roll som fastighetsägare och hyresvärd behöver särskiljas från den roll som kommunen har att utveckla och stärka förutsättningarna för ett gott samspel med föreningslivet. En ytterligare framgångsfaktor är att förstå de olika perspektiv och kompetens som kommun respektive föreningsliv har i samhällsbygget.

Enas om principer som omfattar hela stödet till föreningslivet
Stödet till föreningslivet består av flera olika delar. Det handlar om att säkerställa tillgång till anläggningar för föreningslivets aktiviteter, kontanta bidrag och olika former för dialog och samverkan. Några kommuner har även valt att tillhandahålla stöd för kompetens- och kunskapsutveckling i sitt stöd till föreningslivet.

Vår förståelse är att ett gemensamt förhållningssätt måste grundas på principer som omfattar helheten, det vill säga principiella vägval när det drift, hyresavtal och bokningssystem för anläggningar som nyttjas av föreningslivet, utformning av kontanta stöd till föreningslivet, och former för samverkan och dialog. Att utveckla principer för bland annat dessa delar innebär att hänsyn kan tas till helheten samtidigt som ett gemensamt språkbruk utvecklas. Ett gemensamt språkbruk är inte minst viktigt när det gäller tjänstepersoner och förtroendevalda, eftersom båda kommunicerar med föreningslivet på olika arenor.

Utgångspunkten för framtagandet av principer är en nulägesanalys som ser över helheten. Det kan handla om analys av kontantbidragssystemet, Idéburet Offentligt Partnerskap, de arenor kommunen använder för kommunikation med föreningslivet, bokningssystemet och dess villkor, hyres-/arrendeavtal med föreningslivet och driftformer. Vår erfarenhet är att utveckla ett samlat förhållningssätt gärna får bearbetas i dialogform under en eller flera workshops.

Implementera principerna per anläggning och stödform
Principer som tillsammans bygger upp ett gemensamt förhållningsätt är en förutsättning men saknar egentligen värde om de inte implementeras konkret i verksamheten. Vår erfarenhet är att framtagna principer blir ett stort stöd i arbetet med att anläggning för anläggning och stödform för stödform göra förändringar som stödjer både kommun och föreningsliv.

Är du intresserad av frågor om hur man kan ta sig an ett arbete kring att skapa ett sammanhållet förhållningssätt till föreningslivet så har vi mycket kunskap att ge. Erfarenhet har vi också förstås från kommuner som redan har gjort det med gott resultat.
Vill du veta mer, kontakta oss gärna!

Vår affärsidé uttrycker syftet med konsultföretaget Public Partner:

Att för ledningarna i offentligt finansierade organisationer erbjuda kvalificerat konsult­stöd så att de kan utveckla sin styrning och ledning och därigenom skapa goda resultat i ett föränderligt samhälle.

VÅRA HÖRNSTENAR