Ett år av pandemi – är det tid för att andas och lära?

”Det börjar med råttorna. Snart därefter insjuknar de första människorna. Den algeriska staden Oran hemsöks av pesten och blir en stad i belägringstillstånd. Invånarna svarar på paniken och skräcken som sprider sig på olika sätt: vissa ger upp, andra söker syndabockar.”

Camus, Albert, Pesten, 1947

För drygt ett år sedan drabbades Sverige tillsammans med stora delar av världen av Corona-pandemin. Få av oss trodde då att den fortsatt skulle pågå under våren 2021 och minnet av pandemins initiala fas bleknar successivt.

Pandemin har visat att vi i delar av landet saknade förmåga att skydda de sköraste äldre, vi famlade i vår förmåga att anskaffa skyddsutrustning och bristen på samordning mellan olika nyckelaktörer i hanteringen av krisen var tämligen uppenbar i uppstarten.

Samtidigt noterar vi att digitaliseringen som länge förelegat som lösningen på framtidens välfärdsutmaningar ”tvingats fram” under pandemin, och stora steg har tagits kring att utnyttja digitaliseringen för att utveckla verksamheten. Vi tycker också att vi kan se att vi som välfärdssamhälle i stort lyckats att upprätthålla våra gemensamma åtaganden avseende sjukvård, vård- och omsorg och skola. De långsiktiga effekterna kommer säkert att vara föremål för lärande under en längre tid.

Beslutsfattare i regioner och kommuner har tvingats utveckla former för att styra och leda i ett ständigt brus av information och att hantera det vi skulle vilja kalla ”presskonferensstyrning”. I samma stund som regeringen och Folkhälsomyndigheten meddelar nya beslut och riktlinjer på de ”dagliga” pressträffarna, förväntas chefer/politiker i kommuner och regioner att kunna leverera svar på vilken effekt detta får i det lokala sammanhanget. Detta i kombination med att kunskapsläget kring det nya viruset förändras och utvecklas hela tiden.

Men hur vet man att de beslut som fattas är rätt och att insatser skapar önskvärda effekter? Och hur samvarierar beslut som fattades i pandemins initiala fas, med de beslut som fattas nu när kunskapen om viruset är betydligt större?

För att skapa goda förutsättningar för att utveckla kommunens förmåga att hantera oväntade händelser över tid föreslår vi ett första steg att göra en genomlysning av arbetet med pandemin så här långt. En sådan insats ger goda förutsättningar för organisationens politiker, ledning och medarbetare till debriefing, lärande och ett tillfälle att stanna upp och reflektera kring huruvida behov och beslut matchat. Dels är det sannolikt att kommunen kommer tvingas ”leva” med pandemin även framöver, dels så kan det dyka upp andra oväntade händelser framöver som ni som organisation snabbt behöver anpassa er till och hantera.

Hur bra är din kommunens förmåga att hantera det oväntade? En utvärdering/genomlysning skapar en grund för ett organisatoriskt lärande som kommunen kan dra nytta av i sitt fortsatta krislednings- och utvecklingsarbete, samt skapar möjlighet att få syn på utvecklingssteg som redan tagits och som kan gynna verksamheten som helhet om det skalas upp framöver.

Frågor som en sådan utvärdering/genomlysning kan belysa är:

  • I vilken utsträckning har kommunen lyckats fortsätta leverera samhällsviktig verksamhet och hur har verksamheten ställts om utifrån de nya förutsättningarna?
  • Hur har kommunen organiserat sig och anpassat arbetssätt utifrån pandemin och de behov som uppstått?
  • Vad blev inte som ni tänkte er avseende effekt av insatser? Finns det verksamhet som ni slutat med/börjat med som ett resultat av pandemin som förändrat ert sätt att genomföra verksamhet?
  • Vilka lärdomar avseende framgång och utmaningar tar ni med er in i det fortsatta arbetet med att möta behoven kopplade till pandemin?
  • Hur har styrning och ledning i kommunen påverkats av pandemin? Samspelet mellan politisk ledning och förvaltningsledning?
  • Hur har kriskommunikationen mött de behov som funnits i organisationen?
  • Hur har ekonomin påverkats kort- och långsiktigt av pandemin?
  • Hur har samverkan med externa aktörer fungerat?

Vi på Public Partner har erfarenhet av att utföra utvärderingar och genomlysningar av offentlig verksamhet, och av kommuners arbete med pandemin. Hör gärna av dig om du vill resonera kring ett behov av att utvärdera kommunens arbete med pandemin.

Hör av dig om du funderar över att utvärdera kommunens arbete med pandemin.

TOVE STRÖMBERG

E-post: tove@publicpartner.se
Telefon: 070-310 46 90

PATRIK LIDSTRÖM

E-post: patrik@publicpartner.se
Telefon: 0733 – 22 01 08

På Public Partner arbetar seniora managementkonsulter.

AKTUELLT

Så lyckas du med ditt dataskyddsarbete i offentlig sektor

Det är ett ökande problem för många offentliga aktörer att hantera sitt dataskydd samtidigt som kraven och behoven ökar i och med digitaliseringens framfart. Med relativt enkla medel i några få punkter kan man dock skapa sig en bra kontroll och styrning över detta arbete och därmed radikalt minska riskerna i verksamheternas utförande.

Vilken roll spelar kommunen i utveckling av föreningslivet?

Föreningsliv ett odefinierat begrepp som inrymmer mycket. Det vanligaste är vi tänker på idrottsrörelsen och dess betydelse för barn- och ungdomars fritidssysselsättning. Det aktiva och mångfacetterade föreningsliv som vårt samhälle erbjuder spelar en avgörande roll som röstbärare, demokratiskola, gemenskap och serviceproducent.

Vi kan styrning och ledning i kris

Nu utsätts den offentliga sektorn för en prövning som ingen vet hur den kommer att utvecklas. Kommunledningar runt om i Sverige tvingas att hantera ovanligt många och stora frågor. Våra konsulter – flera som har varit verksamma som chefer i offentlig sektor – är beredda att hjälpa till i operativ eller strategisk ledning.