Vilken roll spelar kommunen i utveckling av föreningslivet?

Föreningsliv ett odefinierat begrepp som inrymmer mycket. Det vanligaste är vi tänker på idrottsrörelsen och dess betydelse för barn- och ungdomars fritidssysselsättning.

Kanske vandrar tanken även till Stadsmission, Röda Korset eller någon av de större ideella organisationerna. Men föreningslivet, eller om man vill kalla det civil samhället, täcker in en stor variation av olika organisationer som ägnar sig åt bevarande av tågvagnar från nerlagda järnvägslinjer, somaliska föreningen som ägnar sig åt firande av kulturella högtider, idrott och stöd till socialt utsatta människor, bygdegårdsföreningen vars syfte är att levandegöra bygdegården och bygdens historia, teaterföreningen, föreningen för de som älskar marschmusik, pensionärsföreningar, synskadades förening, etc. Det aktiva och mångfacetterade föreningsliv som vårt samhälle erbjuder spelar en avgörande roll som röstbärare, demokratiskola, gemenskap och serviceproducent. Föreningslivet är dessutom en motvikt till staten och näringslivet och har djupa rötter i en svenska folkrörelsen.

Kommun är i stor utsträckning beroende av och behöver värna om sitt föreningsliv för att kunna nå de mål och ambitioner är satta. I samband med pandemin har föreningslivet tex spelat en viktig roll för att motverka social isolering. Samtidigt har ekonomin för delar av föreningslivet drabbats hårt av de restriktioner som samhället underkastar sig.

Public Partner har vid ett antal tillfällen kikat in på och med kommuner resonerat kring deras samverkan med föreningslivet. En komplex materia. Här är gränsdragningarna mellan olika aktörer många gånger otydlig. En kommunal tjänsteman eller politiker är ofta även delaktig i kommunens föreningsliv, och har starka preferenser kring föreningslivet och dess betydelse för kommunen. Ofta kokar denna diskussion ner till kommunens process och rutiner kring bidragshantering.

När en kommun börjar lyfta på locket kring bidragshantering så dyker en mängd frågor upp. Där inte sällan avtal med handskakning för många år sedan lagt grunden för en långsiktig relation. Det kan handla att ge en förening tillgång till en lokal till ingen eller väldigt lite hyra. Investeringar som kommunen gör för att aktörer i föreningslivet ska kunna utöva sin verksamhet såsom att bygga simhallar, hockeyarenor, ridhus, etc. Det handlar att stödja verksamhet där en förening hanterar en samhällsutmaning som kommunen prioriterar exempel är driva härbärge, språkcaféer, idrottsaktiviteter för ensamkommande flyktingbarn, arbetsmarknadsinsatser genom att sätta personer med funktionsvariationer till arbete, etc. Ändamålet är lovvärt, men väcker frågor kring varför vissa föreningar gynnas framför andra.

I detta hamnar inte sällan tjänstemän i kläm som ska göra en professionell bedömning och jämföra ett antal olika propåer och önskningar från föreningslivet om stöd för att kunna bedriva eller utveckla verksamhet. I tillägg så ställs krav att de skattekronor som läggs på föreningslivet ska kunna redovisas och kontroll ske att varje krona hamnar där det var tänkt.

Public Partner ser att processer och rutiner för bidragshantering behöver ses i ett större sammanhang, och i grunden handlar om kommunens relation till föreningslivet. För att hamna rätt utformning av sin bidragshantering så behöver kommunen ställa sig ett antal frågor:

  • Hur ser kommunens samverkan med föreningslivet ut i sin helhet bidrag, lokalförsörjning, partnerskap, dialogforum, samverkansgrupper, sponsring, etc
  • Vilka förvaltningar samverkar med föreningslivet, och hur ser deras samverkan ut och med vilket syfte?
  • Vilka aktörer samverkar kommunen med? Typ av verksamhet? Organisering (stiftelse, ekonomisk förening, trossamfund, ideell organisation)? Intäktskällor och beroende av kommunal finansiering? Samverkan med andra?
  • Hur ser delegationsordning mellan tjänstemän och politiker ut?
  • Hur ser kommunens styrning ut avseende samverkan med föreningslivet?
  • Vilken typ av bidrag/stöd ger kommunen, och hur ser nuvarande fördelning ut?
  • Kommunallagen och lagen om offentlig upphandling sätter vissa begränsningar, hur förhåller sig kommunen till dessa?

Med stöd av detta kan kommunen börja nysta i sin relation till föreningslivet och föra en dialog kring:

  • Ska bidrag och stöd kännetecknas av:
    • Enkelhet eller diversifierat d v s ska stöd bygga på att kommun vill ha relation med föreningslivet i sin helhet eller utifrån att stödja specifika relationer?
    • Härlett och transparent eller beloppsbaserat d v s ska alla kunna förstå logiken bakom hur bidrag och stöd fördelas, eller ska det finnas generella belopp/uträkningsmodeller som gäller för alla?
  • Vilka stödjande principer ska gälla:
    • Barn och ungdoms fokus
    • Agenda 2030
    • Stödja vissa intressegrupper
    • Redan etablerade nationella stödsystem?
  • Hur ser roller och ansvar ut i relation mellan kommun och föreningsliv? Behövs stödjande principer för att tydliggöra dessa?

Tove Strömberg

Om ni vill utveckla och stärka samverkan med föreningslivet så kan vi hjälpa er: Kontakta oss:

TOVE STRÖMBERG

E-post: tove@publicpartner.se
Telefon: 070-310 46 90

MATS CARLSTRÖM

E-post: mats@publicpartner.se
Telefon: 072 – 741 48 77

HELENA SJÖHOLM

E-post: helena@publicpartner.se
Telefon: 073-838 80 62

AKTUELLT

Så lyckas du med ditt dataskyddsarbete i offentlig sektor

Det är ett ökande problem för många offentliga aktörer att hantera sitt dataskydd samtidigt som kraven och behoven ökar i och med digitaliseringens framfart. Med relativt enkla medel i några få punkter kan man dock skapa sig en bra kontroll och styrning över detta arbete och därmed radikalt minska riskerna i verksamheternas utförande.

Vilken roll spelar kommunen i utveckling av föreningslivet?

Föreningsliv ett odefinierat begrepp som inrymmer mycket. Det vanligaste är vi tänker på idrottsrörelsen och dess betydelse för barn- och ungdomars fritidssysselsättning. Det aktiva och mångfacetterade föreningsliv som vårt samhälle erbjuder spelar en avgörande roll som röstbärare, demokratiskola, gemenskap och serviceproducent.

Vi kan styrning och ledning i kris

Nu utsätts den offentliga sektorn för en prövning som ingen vet hur den kommer att utvecklas. Kommunledningar runt om i Sverige tvingas att hantera ovanligt många och stora frågor. Våra konsulter – flera som har varit verksamma som chefer i offentlig sektor – är beredda att hjälpa till i operativ eller strategisk ledning.