Tillitsbaserad styrning och ledning

Tillitsbaserad styrning och ledning har fått stort genomslag inom offentlig sektor och detta är något Public Partner kan mycket om. Tove Strömberg, en av våra konsulter, reflekterar här närmare kring begreppet.

En klok HR chef jag pratade med för inte så länge sedan uttryckte en väldig trötthet över alla olika koncept kring chef- och ledarskap som olika aktörer försöker sälja in. Just nu har tillitsbaserad styrning och ledning fått stort genomslag i synen på styrning och ledning inom offentlig sektor. Pendeln har svängt bort från New Public Management (NPM), som har kommit att förknippas med en kostsam granskningsverksamhet, och en avprofessionalisering av välfärdsyrke där läkare och lärare vittnar om att de ägnar allt mindre tid åt patienter och elever. Sanningen är att chef och ledarrollen är komplex, och det finns inte ett rätt sätt att styra och leda. Jag känner en oro över att pendeln svänger så hårt att kommunerna slänger ut ”barnet med badvattnet” och att uppföljning blir förknippad med kostsam granskningsverksamhet

Louise Bringselius rapport Uppföljning ur ett tillitsperspektiv innehåller ett antal kloka grundprinciper för tillitsbaserad uppföljning. Jag skulle särskilt vilja lyfta fram två av dessa, som jag tycker särskilt motiverar att uppföljning fortsätter vara ett viktigt verktyg i kommunens verksamhetsutvecklingsarbete. Den första handlar om att lägga större tonvikt vid lärande och konstruktivt stöd för utveckling, och den andra om att lägga tonvikt vid intressentperspektiven och särskilt medborgarperspektiv.

Jag har arbetat många år med uppföljning av verksamhet, och i detta alltid betonat balansen mellan att kunna redovisa verksamheten utifrån kvantitativa verksamhetsmått, finansiella och personella resurser, professionens analys och det vi kallar ”magkänsla” d v s utifrån en samlad bedömning kopplad till vår kompetens och erfarenhet. För att detta ska fungera behöver centrala stabsfunktioner såsom ekonomi, HR, IT, kommunikation och hållbarhet ta ett större ansvar för att stödja kärnverksamheten med analys och underlag som är anpassade för deras behov. I detta ligger att ha tillit till att kärnverksamheten agerar enligt lagda mål och ambitioner när de har tillgång till faktabaserad, tillgänglig och relevant information.

I dag finns det starka krafter som ifrågasätter vår demokrati och hur vår offentliga sektor är uppbyggd. ”Fake news” har blivit ett begrepp, och statistik lyfts fram i debatten ofta utan att sättas i sin kontext. Jag saknar ett ”Ignorance project” (Hans Roslings projekt för att tillgängliggöra fakta om global utveckling till allmänheten och därigenom avliva myter) för svenska kommuner. Den informationsinsamling som sker behöver redovisas och analyseras utifrån det som stödjer kärnverksamheten att utveckla sin verksamhet och speciellt med fokus på intressent och medborgarperspektivet. Uppföljning behöver handla om de frågor som berör våra medborgare.

Jag tror att stabsfunktionerna har en avgörande roll i att utveckla uppföljningsprocessen genom att:

  • Få till en effektiv informationsinsamling, som minskar belastningen på kärnverksamheten.
  • Sammanställa faktabaserad, tillgänglig och relevanta underlag, som är anpassad till olika målgruppers behov, och som hanterar den komplexitet som kommunen arbetar i.
  • Skapa arenor där professioner får möjlighet att bearbeta den information som samlats in för att gagna lärande och utveckling.

Detta kräver att stabsfunktionerna samverkar i uppföljningsprocessen, stärker sin stödjande roll, och har ett tydligt medborgarperspektiv. Det kräver också tillit till att ledare som finns i vår kärnverksamhet fattar kloka beslut – om de har tillgång till den information som de behöver för att styra och leda sin verksamhet.

KONTAKT

AKTUELLT

Tillitsbaserad styrning och ledning

Tillitsbaserad styrning och ledning har fått stort genomslag inom offentlig sektor och detta är något Public Partner kan mycket om. Tove Strömberg, en av våra konsulter, reflekterar här närmare kring begreppet.